Flickan med ett hjärta av glas

Länge förstod jag inte vad jag höll på med. Att mitt destruktiva beteende som jag länge försökt dölja var definitionen av sexuellt självskadebeteende. Det här är inte hela min livshistoria, men det är en del av den. En del som jag alltid kommer att bära med mig. Innan ni får ta del av den vill jag att ni ska veta att utanför mörkret finns ett ljus och mitt ljus brinner starkare nu än någonsin tidigare.

Kort om anonym:

BOR: Mellanstor svensk stad.

MUSIKTIPS: Alone isn´t lonely – Miriam Bryant

FAVORITCITAT: ”You can’t touch a woman who can wear pain like the grandest of diamonds round her neck”

VAD INSPIRERAR DIG? Människor som brinner för att hjälpa andra och alla som dagligen kämpar mot sina egna demoner.

NÄR MÅR DU SOM BÄST? När jag står ensam ute en stjärnklar vinterkväll och tittar upp mot stjärnorna.

Mina andetag blev tyngre och snabbare. Jag kände intensivt hur hans grova fingrar klämde åt hårt runt min hals. Jag hade slutat att ta egna initiativ och kände hur jag fick svårare att andas av trycket. Jag blundade för att jag ville undvika att uppleva känslorna. Jag ville fly in i mörkret, undvika att spegla min ångest utåt. När han tycker in hans kuk så är smärtan stor. Det är som att min kropp vet att jag inte borde ha sex med honom. Säger ifrån. Samtidigt är det smärtan jag söker. Utöver smärtan känner jag skammen. Skammen över att vilja känna smärtan. Jag hör hur han njuter och känner hur hans andetag möter min hud på halsen. Jag stelnar till. Känner hur ångesten byggs upp inom mig. Jag vill inte att det blir för intimt. Jag vill att han ska utnyttja mig. Så jag tar min hand och lägger den ovanpå hans runt min hals. Jag trycker hårt. Förstärker smärtan. Jag känner hur ångesten försvinner och visar honom att det är okej för honom att vara hårdhänt. Gränser suddas ut. Jag vet att han gillar det. Låter honom utnyttja mig. Eller, är det verkligen så? Kanske är det jag som utnyttjar honom?

Timmar senare ligger jag vaken vänd med min rygg emot honom. Han sover och hans högljudda andetag bultar i mina öron. Min kropp darrar av alkoholen som försvinner ur mitt blod. Den alkohol som jag förtärt i för stora mängder alldeles för länge. Jag vill inte erkänna för mig själv att jag har en problematisk relation till alkohol. Mina vänner tycker att jag är rolig och sprallig när jag dricker. För min egen skull dricker jag för att döva min ångest ytterligare. Det fungerar tills alkoholen försvinner ur mitt blod. För stunden har alkoholen motsatt effekt. Det bultar av smärta i mitt huvud och jag känner hur torr jag är i munnen. Jag sväljer och känner försiktigt över min hals. Jag kvider till av smärtan, biter ihop käkarna för att inte ge ifrån mig några ljud. Det kommer bli blåmärken. Jag ligger helt tyst i mörkret och känner hur hans sats rinner ur mig. Hans äckliga sats som smutsat ner mig. Jag känner mig inte längre bara smutsig på insidan utan även på utsidan. Jag vill få bort honom ur mig. Få bort alla spår av honom från min kropp. Hans njutning, min ångest.

Sexuellt självskadebeteende har ingen specifik definition. För mig handlade det om att jag upprepade gånger försatte mig i sexuella situationer som jag inte mådde bra av. Att jag själv sökte mig till situationer där jag visste att jag kommer att utsättas för olika typer av våld, förnedringar, kränkningar och risker. Under denna period i mitt liv så mådde jag psykiskt dåligt och led också av panikångest. Jag letade efter ett sätt att förflytta fokuset på min inre ångest till min kropp. Det gjorde jag genom att söka mig till manipulativa människor, farliga situationer och personer med en aura av makt. Personer som kunde vara en del av mitt självskadebeteende. För mig var det äldre män. Män som kunde sudda ut mina sexuella gränser. Tänja på vad som var kvar av mina gränser tills de inte längre existerade.

Då alla upplever ett sexuellt självskadebeteende på olika sätt så är det svårt för mig att beskriva exakt. Därför kan jag bara utgå från min egen historia även om jag vet att det är en vanlig form av självskadebeteende i dagens samhälle. Jag ville ha sex med dessa män för att jag fick känna. Eller kanske var det för att jag då slutade känna? Det är svårt att sätta exakt ord på mina känslor då jag under sexakten kunde känna flera känslor. Jag kunde känna mig äcklad av honom, känna att jag inte ville ha sex med honom. Att jag inte ville känna hans händer på min kropp och hans äckliga andedräkt som täcktes av hans njutning stönandes i mitt ansikte. Samtidigt så kunde jag känna att jag ville ha hans kuk i mig, jag ville att han skulle vilja ha sex med mig. Att han gav mig bekräftelsen på att han faktiskt ville ha mig. Att det är av mig han njuter.

För mig var vissa träffar sexuella kontakter, vissa övergrepp och vissa gånger var det frivilligt sex. Känslorna som förenar mitt självskadebeteende är bekräftelse och förnekelse. Motsatser. Jag sökte aktivt bekräftelsen som dessa män gav mig för att sedan känna förnekelse inför vad som egentligen hänt. Definitionen för mig var att jag frivilligt lät en person utnyttja min kropp för att jag skulle känna bekräftelse i strävan efter att döva min ångest. Många gånger så kände jag bekräftelsen. Men istället för den lilla stund av bekräftelse som jag kände så dominerade ändå känslan av skam efteråt.

Samtidigt som jag mådde psykiskt dåligt så fanns det inte en chans för någon i min närhet att veta om att jag använde sexuellt självskadebeteende. Jag spelade ett konstant skådespeleri där jag var huvudrollen i min egna pjäs. Jag blev expert på att dölja mina känslor, expert på att ljuga och kanske viktigast; expert på att komma ihåg alla olika versioner av sanningen. Man kan likna mig vid en mytoman, fast omvänt. Jag var konstant rädd över att någon i min omgivning skulle få reda på sanningen. Då skulle min värld rasa ihop. Jag berättade för vänner om killar jag träffat, förvrängde sanningen till det positiva. Jag berättar hur galen han var i sängen. Sanningen var att han hade gjort saker jag aldrig ens skulle fått för mig att berätta. Jag ljög för min familj om vart jag var. Täckte upp för mitt alibi in i minsta detalj. Men i mitt skådespeleri så ljög jag ändå främst för mig själv.

Jag tror att det är vanligt att man missar just sexuellt självskadebeteende och sex mot ersättning i dagens samhälle. Främst så handlar det om okunskapen kring dessa ämnen av en majoritet av det svenska folket. Men jag tror också att en gemensam nämnare är att dessa individer gör allt i sin makt för att dölja sanningen. Sexuellt självskadebeteende finns i alla samhällsklasser. Det är ett fysiskt självskadebeteende men eftersom att det inte är öppet så är det lätt att dölja. Därför är det så viktigt att våga fråga. Våga fråga om du har den minsta oro, eller om det inte finns någon oro alls. Det finns hjälp att få.

Fortfarande idag har jag svårt för när folk håller fast mina händer bakom ryggen så som du gjorde innan du tog tag i mitt huvud och drämde det så hårt i bordet att jag trodde min skalle skulle spräckas. Fortfarande idag har jag svårt att känna den kryddiga och manliga doft jag tidigare kopplade ihop med pondus. Jag förknippar den doften med dig. Du var 48 år, jag betydligt yngre.

Fortfarande idag har jag svårt för situationer där jag känner mig instängd. Jag är rädd att det ska vara en situation som jag inte kommer ta mig levande ifrån. Men idag mår jag mycket bättre. Jag bearbetar mina upplevelser och är påväg till en mycket bättre plats i livet.

Jag väljer att dela min historia för att jag vet att många unga känner igen sig i de känslor jag har försökt att beskriva. Jag har försökt att sätta ord på ett av de mest tabubelagda ämnena i vårt samhälle. Till dig som känner igen dig i känslorna som jag försökt att beskriva vill jag säga: Du är inte ensam. Allas upplevelser är olika. Jag vill också berätta för dig att du har rätten att anmäla även om det var du som inledde kontakten och frivilligt gick dit. Slutligen vill jag ge dig en stor kram. För jag vet att du kommer att behöva kämpa. Vi kommer att behöva kämpa. Men vi gör det tillsammans. Jag tror på dig.

Jag kämpar med mina sexuella gränser varje dag. Kanske blir det bättre och lättare i framtiden. Kanske kommer jag alltid att behöva kämpa. Personer som haft ett sexuellt självskadebeteende saknar ofta sexuella gränser. Jag kommer att behöva kämpa med att bygga upp mina sexuella gränser ett bra tag till. Men det som skiljer sig är att jag nu värdesätter mig själv. Jag försöker tänka att det är grundstenen till byggandet av min gräns. Jag och min kropp saknar inte längre värde.

Idag, när jag skriver om min destruktiva relation till mig själv har jag kommit en bra bit på vägen. Jag har insätt att jag inte definieras av min destruktivitet utan av mina handlingar. Äntligen kan jag säga att mitt inre till kras blev till ett hjärta av glas.

Tack för att just du har tagit del av min historia. Tack Novahuset för att ni finns och tack alla eldsjälar som är volontärer.

Det största av tack vill jag tillägna Mattias. Kanske läser du aldrig denna text, kanske gör du det utan att förstå att det är just dig jag tackar. Kanske vet du precis. Tack för att du såg när ingen annan gjorde det. Tack vare dig brinner fortfarande mitt ljus. Jag kommer aldrig att låta min låga släckas.

Kram,

Anonym